FS 41
Oppdatert desember 2011

Båtbygger: Stefan Åkerblom Hunnebostrand Sverige
Byggeår: 1997
Eier:
Materiale: Furu på eik.
Loa:
Bredde:
Dypgående:

Bilder her.
Restaureringer/større utskiftinger:

Tidligere eiere.

År Navn Eier
1997   Stefan Åkerblom


Historik:
De svenskbyggda Faerdersnäckorna.
När vi 1997 huvudsakligen efter att ha sett TV-programmet "Norge runt" började intressera oss för Faerdersnekken gjorde vi en tur till Sannesund på Hvasser, sedan var inte något sig likt!
I Sverige där vi levde och bodde i Bovallstrand, seglade vi klinkbyggda snäckor mera lika Kragerösnäckan. Vi hade två i familjen, en från 1949 och en från 1897, två ganska snabba och välseglande snäckor, men med bara 60 cm djup, som vi kappseglade med flitigt.
Efter att Faerdersnekken charmat oss, och alla trevliga människor i Faerder Seilforening, blev besöken i Sannesund med omgivning allt vanligare.
Den första vi pratade med var Egil Fredriksen som var och iordningställde i nr 24, sedan Per Ola Lia, Breda Morgonstjärna som var ordförande då och många andra. Vi blev vänligt bemötta vart vi än kom.
Vi började leta efter en gammal Faerdersnekke för att renovera, och vi lärde oss det mesta om historiken, om de olika båtarna, när och var de var byggda. Ett tag kunde jag alla utantill, jag förstod snart att det var svårt att hitta en gammal båt, speciellt av Hvassertyp, som var den jag var mest intresserad av. Emellertid fick jag höra av Per Ola Lia att det fanns en ritning och att Bredo Morgonstjernas far hade tecknat ner den. Tanken på att bygga en ny båt hade väckts.
Det hade byggts några båtar på senare år som jag tittade på ....... nr 40 och ....... nr 39, den sista traditionellt byggd, den första på strip planking (ett på senare år vanligt byggsätt med lägre bord som skålats konkava och konvexa, även lim användes i strip plankingen på dessa).
Eftersom jag sysslat en del med båtbyggeri och redan vid 12 års ålder byggde min första båt med pappa, så var jag redan över byggångest trösklen. Tanken på att finna ut ett enkelt sätt för gemene man att bygga på började intressera mig. Vid den tidpunkten hade vi, min son David och jag, rest runt hela Oslofjorden och besökt så gott som alla hamnar både stora och små, sett flera Faerdersnekker i Osloområdet, en väldigt snarlik båt i Dröbak som tydligen byggts med mindre rigg redan från början till två flickor, men aldrig varit klassad. En bit nedanför Horten i Strand????? hittade vi en nysåld nr 17. Ja, vi var överallt på Nötteröy, Fjaerholmen där man hade en halvfärdig byggd båt till salu, Tjomme, Brotsöy och Hvasser.
Till och med i Fredrikshavn i Danmark hittade vi en båt som var byggd som en Faerdersnekke, alla mått stämde och var byggd som en faerdersnekke i allt, skulle lätt ha klassats in (men troligen var den byggd i Fredrikshavnsområdet). Den kändes verkligen lite märklig, att se den där den stod på en träbåtskyrkogård, övergiven och i dåligt skick.
Nåväl, några riktigt gamla båtar stod i Tönsbergsområdet på någon ö, men vi tittade aldrig på dem. På Ubåtstationen i Tönsberg stod nr ???? och renoverades. Per Ola Lias familjs båt stod också där.
Till slut bestämde vi oss för att bygga och stämde av med Faerder seilforening om hur det skulle gå till, för vi ville klassa bygget. Vid den tiden hade en lärling vid båtverkstaden i Gerlesborg Janne Magnusson börjat intressera sig för att vara med. Han hade tidigare byggt en mini Eka (och hade inte då så stora erfarenheter) men var tänd på Faerdersnekken. Han reste med några resor till Norge och sedan bestämde han sig för att bygga. Vid den tiden fanns det inga regler för lägsta bordhöjd, så det gick bra att bygga med strip planking, och det fanns redan en sådan båt byggd på Tjöme FS 40 (Tom Ivar Ivarsen).
Så efter lite möda och tid fick vi de utlovade ritningarna och började slå ut den i naturlig storlek, första stövar och spant, kölstocken tillverkades och fogades samman med stävarna med hjälp av knän och syrafasta bult, spanten sågades ur stora ekplankor med rätt vrid, och allt restes till ett skelett. Janne kölsträckte några veckor tidigare än jag och hade hjälp av en annan lärling.
Vi arbetade en del med att räkna ut hur vi skulle få borden i friborden att följa horisontellt, och det lösten genon att ta ut den böjen redan vid de 8-10 första borden nerifrån kölen räknat, på så sätt kom borden att följa snyggt längre upp. När jag kölsträckte hade jag hjälp av min ene son Per som varit med mig på mycket på grövre timmermans jobb men aldrig hållit på med "fin lir". Bottenstockarna sammanfogades med spanten och sattes på plats redan efter kölsträckningen.
Janne följde Gert Morgonstjernes ritning och jag modifierade den. Modifieringen bestod av en inslankning från mittskepps med 2 cm hela vägen akterut men med ett litet utlägg på sista spantrutan och en extra stödmall för rundare akterskepp. Jag trodde mig få lite bättre kryssegenskaper och bättre släp under vattnet av detta, ville inte ha någon "bulle" mittskepps och "kasa på". Jag hade tittat på Tore Martinsons nr 19?, en vackert byggd Faerdersnekke som jag hämtade även språnglinjen från. "Hjälp vad jag mätte båtar den vintersäsongen"!
Borden som var skålade limmades och skruvades med syrafasta skruvar ner i varandra, som mest tror jag att jag satte fyra bord runt om varje dag. Vi basade inget annat än fjäderspanten (Remmene) som bestod av ask och alm, skruvade också dem med syrafasta skruvar.
Däcket:
Vi använde frästa ribbor (däcksnåts-frästa) som vi lade intill varandra i båge direkt från bordväggen, torrt utan lim, men skruvade med syrafast skruv.
När däcket var klart, praymade vi nåten med epoxi, därefter lade vi i en blöt epoxiblandning med trämjöl. Ekspån tror jag för färgens skuld. Sedan lät vi det härda i två till tre veckor, därefter slipade vi (och använde utsug).
(Det skall härda rejält, annars blir slipdammet väldigt mycket farligare). Nu var däcket nästan klart och bestod egentligen av en hel bred planka av smålistor. Så i för och akter bör det fogas med flexibelt not, för där rör det sig. En låg sarg gjordes för att inte ge märken i ändan när man kränger (5mm).
Material:
Spant, stävar och köl (hardwood) ek och ask.
Bordvägg fura
Däck fura och ek
Mastbänk ek
Durkar – lemmar i fura
Mast oregon pajn
All skruv och bult syrafast
Köl bly.Egen tillverkning i form av fin betong...(klock rent)
Segel från Akers seil
Bygget tog åtta månader.
Ett varmt tack till alla som Hjälpt till...... Bredo, Per Ola, Egil, ....... Med flera....
Tack o på gensyn Stefan Åkerblom